|
Huvudsyftet med bildandet av Sonfjällets nationalpark var inte att skydda björnarna ...
"Den främsta anledningen till att just Sonfjället 1909 avsattes som nationalpark ... ... var att man ville bevara ett område i de södra fjälltrakterna ”i dess naturliga tillstånd”. Sonfjället var vid denna tidpunkt vida omtalat för sina synnerligen välutvecklade lavhedar, något som hade sin förklaring i att det under en längre tid endast var måttligt betat av ren. Eller som man uttryckte det; ”hvilket fjäll hittills icke torde ha varit besökt af renar …”.
Den blivande nationalparken ansågs också lämplig som studieområde för framtida jämförelser mellan nordliga och sydliga fjällområden samt ”för iakttagelser rörande fjällgränsens nedgående eller med andra ord skogens undanträngande från fjällsidorna”. Uttalandet visar att man redan då var medveten om klimatets inverkan på fjällvegetationen och trädgränserna. Som en följd av Lilla istidens huvudsakligen kärva klimat under 1700- och 1800-talet, hade träden och trädgränserna dragit sig allt längre ner längs fjällsluttningarna. Den mångtusenåriga neråtgående trenden vände dock några år senare, omkring 1915. Klimatet började återigen bli varmare."
Utdrag ur boken "I hjärtat av Härjedalen - Sonfjället", sidan 10 |
|

|
|